Dag 107-109 - Tiden rullar, det är bra

Ja, vad ska man säga. Nu är jag lite down igen. Läste en väns blogg idag och är så lycklig för allt fint som händer henne, är så glad för hennes skull. Gladheten ledde till en lyckotår för hennes skull. Sen var det som att tåren fastnade, men omvandlades till en ledsentår. Fast jag vet inte varför. Jag har haft en kul kväll och imorgon är det nyårsafton. Allt är bra och ändå känns det ledset. Det är ledsamt. Men om det funkar som innan, så är jag snart uppe igen. Jag längtar dit.

Är riktigt trött på det här med lederna nu. Och att jag inte kan träna. Jag tror jag ska ta och prata med läkare och någon träningstyp som kan hjälpa mig hitta något som funkar och som inte skadar. Just nu sitter jag bara på soffan och fikar och äter snask.

Ryggen är snustorr och då menar jag verkligen snustorr. Några småfinnar har dykt upp. Både på ryggen och på bröstet. Man tycker det är lite jobbigt nu, så här långt i kuren och blir lite nervös över slutresultatet. Jag är i alla fall glad att min läkare har skrivit ut ett helt halvår. Om han hade gått på maxdosen för min vikt hade jag bara haft en månad kvar. Nu är det bara att hålla tummarna för att det här funkar. Tänk vad besviken man skulle bli. Om det blir samma igen sen. När man gjort allt detta.

Nä, imorgon är det jag som avger ett nyårslöfte. Verkligen kolla vad jag kan göra med lederna och rycker upp mig! Nytt år, nya tag.

Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år, så hörs vi 2011!

Dag 102-106 - Tillbaka till vardagen

Då var julen över för denna gången och jag är tillbaka på jobbet.

Juldagen, första gången jag drack alkohol sedan 11 september. Tyckte det skulle bli lite spännande. Trodde jag skulle bli berusad på hyfsat lite. Så var inte fallet. Öl slank ner, vin slank ner, jag höll mig borta från starkspriten, men när ölen tog slut i baren drack jag minsann en GT. Jag hade en mycket rolig kväll. Dagen efter vaknade jag och insåg att jag inte saknat bakfyllan :) Jag är ändå ganska förskonad från illamående och huvudvärk. Är bara så in i bänken törstig och trött.

Jag har haft en finne till på ryggen. Kan det ha att göra med att jag åt ett halvt kilo sjöfrukter på två dagar? För jag tycker det har kommit två tätt nu. Äsch, ska inte sitta här och må dåligt över två finnar på en vecka. Men vad man vänjer sig snabbt vid att de är borta.

På juldagen var jag och mamma ute och gick. Kallt var det. Och fy vad det känns i knäna! Ska jag ut och traska några längre rundor får det bli lite varmare ute. Är riktigt stel i ryggen och känner mig hemskt gammal. Men, men bara att bita ihop. Förhoppningsvis försvinner de där krämporna sen.

Annars inget nytt på biverkningsfronten. Märker att jag blir mycket lättare torr i ansiktet när det är så kallt bara.

Hoppas ni haft en underbar jul!

Dag 101 - GOD JUL

Ny är det mycket jul som gäller. Ska alldeles strax iväg och mysa med guddottern. Imorgon bär det av mot barndomshemmen. Sen är det juldagsfest och andra traditioner på annandagen.

Men jag vill önska er en riktigt GOD JUL!

Vi hörs när jag har firat klart.

Dag 99-100 - Vårdcentralen

Gick till vårdcentralen idag, på drop-in. Med ett rör kiss i handen. Träffade en söt sköterska som talade om för mig att jag inte har några barn i magen och ingen UVI. Det är både bra och dåligt att jag inte har UVI. Bra, för då är inget knas med njurar. Dåligt, för det betyder att det kanske kommer att göra såhär ont resten av tiden. Det hoppas vi inte på. Ibland är det superdåligt och gör jätteont och ibland gör det mindre ont. Idag har jag återigen varit och nallat i Ibumetinförpackningen. Imorgon hoppas jag slippa.

Det där med att jag inte har några barn i magen. Det trodde jag inte. Tänkte bara att när jag ändå är och lämnar kiss kan jag lika bra kolla. Mer var det inte med det.

Att 18 minusgrader inte gör ledvärk bättre kan jag konstatera efter att, i strumpbyxor, ha gått en bit mellan bil och kontor. Ska det användas strumpbyxor i detta väder något mer är det mjukisar/termobyxor/något annat över som gäller!

Och. Det är dag 100 idag. Det känns finemang!

Dag 98 - Fan

Bara att inse, blir tvungen att försöka hålla mig lugn. Idag har jag haft så ont i ländryggen att jag knappt kunnat stå upp. Vad är det liksom? Fick ta till Ibumetin för att kunna åka och handla.

Men, jag tror att jag ska kolla en sak, ang. det där med ryggen. När jag tog de första proverna, innan kuren, sa min hudläkare att jag hade urinvägsinfektion. Men då jag inte kände någonting av det sa han att jag inte behövde medicinera mot det. De två sista veckorna har jag till och från haft symptom på UVI, det har periodvis svidit när jag kissar och jag har känt mig kissig ofta. Det har dock försvunnit om jag har druckit massa vatten och te och så har det hållt sig borta några dagar innan jag har känt av det igen. Idag började jag tänka på om jag har gått med det sen jag startade kuren. Och läser att det kan krypa upp till njurarna. Och de sitter ju där, vid ländryggen. Imorgon är det jag som ringer vårdcentralen.

Föresten, har inte talat om att eksemen på händerna är nästan helt borta sen några dagar. Mycket skönt.

Inga nya torrsprickor sen näsan heller.

Dag 95-97 - Rullar på

Det rullar på. Med ledvärk, uppåner-humör och torrhet.

I förgår såg jag några röda fläckar i pannan. De var inte där på morgonen utan kom under dagen. Det ser ut som att små bitar hud bara trillat av. Antar att det r pga. kylan ute. Lite torrare märker jag ju att jag blir, men försöker smörja så att det inte blir för illa.

Finnen nere på ryggen har gett med sig, sist jag skrev om den var sista gången den gick att klämma. Nu torkar den bort. Inga nya verkar vara på gång.

Torrsprickor får jag nya då och då. Sist fick jag en på näsan! Jag skulle snyta mig igår när jag kom till jobbet och då sprack det på "strängen" mellan näsborrarna. Antar att jag inte smörjer där så ofta. Det ska jag börja med! Det gjorde riktigt ont och i detta vädret snyter jag mig ganska ofta. Ajaj.

Får se om jag provar en runda på motionscykeln idag när jag har plockat in granen som står översnöad på balkongen. Eller stannar jag i den mjuka sköna soffan och dricker glögg. Det är ju ändå jul.

Hoppas ni har en mysig lördag, det ska jag ha!

Dag 94 - Ska den inte ta och försvinna nu?

Den där finnen på nedre delen av ryggen. Den är fortfarande kvar. Och trots tömning igår, fick jag tömma idag igen. Usch, det låter äckligt. Nu är man ju lite van vid att det bara blir torra små finnar som försvinner på en dag eller två. Men den här har jag haft i tre dagar nu och den har inte blivit mindre.

Idag har varit en bättre dag. Tröttsamt med det här upp och nerandet måste jag säga. fast jag är såklart glad att igår inte utvecklades till något liknande förrförra veckan. Får se hur det känns imorgon.

Känner fortfarande av träningen i lederna, som värker lite mer än då jag höll uppe med träningen. Som piggelinen skriver i kommentar till förra inlägget så kommer jag nu, då det är uppehåll i både badminton och cirkelträning, att fokusera på motionscykel (får se om knäna håller, det gjorde ju lite ont innan när jag cyklade) och promenader i lugnare tempo. Tror också att humöret kan hänga lite på det. Jag är van att röra på mig och tycker om det. Därför kändes det så konstigt att det gjorde mig ledsen igår. Fast det kan ju hänga ihop med att jag innerst inne visste att det skulle leda till värk.

Jag kom på häromdagen att jag skriver om biverkningar som dyker upp, men är lite sämre på att uppdatera status på dem. Ofta är det så att jag nog glömmer, när de väl försvinner. Fråga om det är något ni undrar över.

Dag 93 - Ajajaj

Ja, igår spelade jag badminton. Kändes ok i knän och höfter, inte ok i ländrygg. Idag hade det gått över.

Så ikväll gick jag iväg till cirkelträningen. Eller, jag körde till cirkelträningen. Det gick ganska bra, fick ta det lite lugnt på vissa stationer. Kändes lite i knäna. När jag gick från bilen hem kändes det ganska mycket i höger höft. Nu har jag kommit in och när jag ska resa mig från soffan gör det asont i ryggen. Fan. Får se hur det känns imorgon. Nu är det i alla fall juluppehåll på cirkelgympan och badminton. Nu kör jag lite motionscykel och promenader och ser hur det funkar.

På ryggen har jag fått två ganska stora finnar. Båda har jag klämt. Den ena känns faktiskt som att den kommer att stanna ett tag. Det är inte så roligt. Nu trodde jag att det bara var sista uttorkningen som gällde. Men, det är tre månader kvar, halva tiden. Så jag väljer att glömma de där två NU.

Idag har varit en riktigt down dag igen. Orkade inte upp i morse och missade ett möte på huvudkontoret. Satt på jobbet och tänkte på att jag skulle träna nu ikväll. Och jag kände mig ledsen över det. Jättekonstigt! Inte så att jag kände att jag inte orkade eller inte ville, bara ledsen, som att jag skulle börja gråta. Mycket mycket märkligt.

Positivt med denna dagen var att jag tog tag i en del surdegar på jobbet. De trista sakerna som man skjuter på så länge det går. Jag tänkte att jag redan var på kass humör, då kunde jag lika gärna göra den skiten också. Så slipper jag förstöra en bra dag med dem. Efteråt kändes det mycket bättre. Nu ska jag bara ta en dusch och gå och lägga mig. Håller tummarna för att denna downperioden inte håller i sig lika länge som den förra. Hoppas jag vaknar glad imorgon!

Dag 91-92 - Wieeehaaaa, halvtid!

Idag, idag, idag har jag gått precis halva tiden (3 mån). Och det har ju faktiskt gått ganska snabbt. Bara lika långt kvar!

Jag ska, efter att inte ha tränat någonting på två veckor, ta mig iväg ikväll och spela badminton. Jag vet i tusan hur det kommer att gå, har ont i knän och höfter för jämnan nu. Tröttsamt. Men jag tänker i alla fall prova. I dessa juletider funkar det ju inte att sitta still. Jisses vad jag snaskar i mig kalorier här. Godis och kakor och julmust och tomtegröt så det stänker om det :)

Annars är det mest läpparna som blivit lite värre. Idag har det varit ganska några minusgrader och blåst. Blåsten gör att det känns ÄNNU kallare. Men, det är som vanligt, bara att smörja på.


Dag 89-90 - Bättre humör

Det bättre humöret håller i sig. Idag kändes det till och med helt okej att åka och jobba, trots att det är lördag och vanligtvis inte arbetsdag. Skönt.

Röd är jag fortfarande i pannan efter klämsessionen häromdagen. Undrar hur länge jag ska få leva med det.

Handeksemen är kvar, lite lite bättre. Jag smörjer som en tok nu när det är kallt.

Torr på ryggen har jag blivit. Jättetorr. Ibland stramar det och jag fjällar som bara den. Har ännu inte smort in mig där. Läkaren sa att det var bra om man kunde låta bli. Men blir det värre, så får jag nog köra fetkrämen även där.

Tänkte idag på att det inte kliar lika mycket på armarna som det gjorde ett tag.

Och. De röda plitorna på magen har slutat dyka upp och de som kom innan är borta.

Ledvärken har varit jobbig idag, konstant och högra knät har gjort lite extra ont. Jag som tänkte prova träna igen nästa vecka. Jag har redan börjat julsvullandet och tycker att det börjar märkas på magen.... Provar med badmintonen på måndag, så får vi se om det blir någon cirkelträning på tisdag.

Tänk. På måndag är det halvtid. Då har jag ätit roaccutan i precis tre månader!


Dag 87-88 - Vad hände med pormasken?

Jag fick mycket riktigt lida för att jag gav mig på den där pormasken i pannan. Dagen efter var den en liten gul prick. Den klämde jag bort, men i morse var den där igen. Jag vet hur detta komma att sluta. Den kommer att försvinna ganska snart. Sen är området rött. Blir torrt. Jag kommer att bli tvungen att dra bort halvlossnande hud flera gånger och sen kommer det vara ett ärr. Jag har fått en hel del ärr på detta sätt under kuren. Men. de har bleknat snabbt och det är nu bara tre kvar. Nästa gång jag ser en pormask SKA JAG INTE KLÄMMA. Ingen fan skulle ju märka den lilla lilla pormasken. Alla märker däremot det illröda märket jag har nu. Suck. Att man aldrig lär sig.

Har kännt mig gladare denna veckan, jätteskönt. Har tyvärr inte blivit någon träning, men jag var hemma hos vänner både igår och i förgår. Och idag var min lillasyster här en kortis. Det känns bra. Något annat som känns bra, som var ett oöverstigligt hinder förra veckan var veckostädningen. Den brukar jag försöka klara av på torsdagar, för att slippa det på helgen. Och vet ni vad? Det kommer att bli klart idag. Jämför detta inlägg med förra torsdagen. Skillnad vill jag lova. Idag har jag till och med sjungit på jobbet!

Vilka svängningar.


Dag 86 - Pormask och hårfäll

En pormask! Ja, det hittade jag i pannan idag. Haha, hur länge sen är det sen jag hade en sån? Mycket länge sen. Det var nästan lite roligt att klämma den. Kommer jag förmodligen att få lida för imorgon. Antar att ett rött märke är att vänta. Men jag stod och log för mig själv. Jag märkte ju att de började försvinna. Men det vänjer man sig vid. Nu blev jag påmind om att jag inte har pormaskar längre, för att jag fick en ynka liten plipp. Positivt!

Innan kuren tvättade jag mitt hår varje dag. Och i duschen drog jag fingrarna genom håret för att reda ut det. I övrigt kammade eller borstade jag det aldrig. Det gör jag inte nu heller. Och eftersom jag inte tvättar håret varje dag längre och därmed inte heller reder ut det blir det lätt väldigt tjorvigt. Med tanke på att jag dagligen har Lykke Li-knut. Idag var det så tjorvigt att knuten nästan var kvar när jag tog bort snoddarna. Jisses vad jag fällde i duschen. Fast jag skulle tro att det beror på att jag inte borstat det, framför att det skulle bero på kuren. Jaja, jag har att ta av.

Hoppas det går bra för er där ute. Jag fortsätter min lugna tillvaro med mycket sömn och går och lägger mig nu!

Dag 83-85 - Skön helg

Jag har haft en riktigt skön helg. Har bara gjort precis det jag har känt att jag har velat och orkat. I fredags orkade jag inte följa med till puben. Satt hemma själv och tittade på På spåret. Surfade lite och gick och la mig klockan elva. I lördags var jag hemma hela dagen, gick bara ut och köpte lite mjölk och tomtegröt. Sen kom en fin pojke hem till mig och vi tittade på film och jag gjorde julskinka. Igår väckte jag några fina vänner ur bakfyllan och tog med dem till pulkabacken. Det resulterade i en blåslagen rumpa. Varför säljs inte pulkor med inbyggd kudde?

Ledvärken blir bara värre och värre och sitter nu även i handleder. Men, jag gör alla rörelser, som att resa sig från hukande, resa sig från sittande och liknande, sakta, sakta. Det är inte skönt, men får funka. Inte mycket att göra.

Idag var det dags för jobb igen. Jag hoppas innerligt att jag ska lyckas hålla tröttheten borta, för en vecka som förra veckan vill jag verkligen inte uppleva igen. Tyvärr började det inte så bra, jag gick och la mig halv två i natt och steg upp halv sex imorse. Jaja, nya tag idag. Har ställt in badmintonträningen. Ska sitta hemma och dricka te och lägga mig tidigt. NU är det jag som tar hand om mig själv.

Torrsprickor. Är det fler än jag som får det nu? På fingrarna. Vid naglarna? Ajajajaj. Aldrig haft, vill aldrig ha igen.

Dag 82 - Äntligen helg

Ja, igår var det mesta riktigt jobbigt. Idag har jag gjort allt i slowmotion, verkligen inte stressat på jobbet. När jag kom hem tog jag tag i kaoset och sitter nu i en nystädad lägenhet. Jag känner mig lite lättare i sinnet, men orkade inte hänga med min bästa vän till puben. Men jag känner mig lugn och ganska nöjd för tillfället. När jag går och lägger mig, vilket inte lär bli om någon längre stund, ska jag stänga av båda telefonerna och imorgon ska jag sova tills jag vaknar. Inga måsten och inget direkt planerat.  Jag tror jag ska vara hemma och griljera mig en julskinka. Se nån film, läsa bok. Kanske gå en runda i snön. Denna helgen kommer att bli lugn, det är ett som är säkert.

Ländryggen blir bara värre och värre. Idag har jag tagit Ibumetin och suttit med varm vetepåse vid ryggslutet. Jag håller alla mina tummar för att det inte blir värre och för att det inte håller i sig hela tiden ut.

I alla fall, snart har halva tiden gått. Det är bara att bita ihop. Precis som med allt annat så lär man sig hur man måste leva, tänka och göra för att det ska bli så bra som möjligt. Jag vet ju att det kommer att vara värt det i slutändan! Utan tvekan. Men, det kommer att gå upp och det kommer att gå ner. Jag har varit så mycket uppe, så det är väl dags att ta en dal nu.

Jag tar fasta på tipset i kommentaren på förra inlägget och gör en ny spellista på Spotify. Norah Jones är fantastisk och jag gillar verkligen sunrise!

Tack både sunrise och piggelinen för peppande kommentarer, det behövdes verkligen! Tur att jag startade den här bloggen och att ni hittat hit, ni som läser. Nu märker jag hur mycket jag behöver andra i samma sits, som varit i samma sits eller som bara är fina människor.

Dag 79-81 - Är det medicinen som gör mig såhär?

Jag brukar vara trött och hänging på höstarna. Men brukar det vara såhär jobbigt?

Jag har noll ork.
Jag är så trött att jag håller på att gå av på mitten.
Jag har inte lust med något.

Det är ett jäkla skit rent ut sagt.

Jag ser framför mig hur jag kommer hem från jobbet, till ett städat, julmysigt hem. Här är kaos, men jag har fått upp stjärnor i sovrumsfönstret.
Jag ser mig krypa ner under filten i soffan, med glögg och lussebullar och en film på tv:n. Jag kan inte slappna av för att här är kaos. Och jag är för trött för att ta tag i kaoset.
Jag tränar vanligtvis fem dagar i veckan. Förrförra veckan tränade jag tre dagar. Förra veckan två. Denna veckan har jag tränat en gång hittills. Jag har ingen lust och ingen ork. Jag som älskar att träna.
Jag vill träffa mina vänner. Jag ställer in, för jag är för trött.

Jag orkar inte svara på sms jag får, de stressar mig.
Jag orkar inte blogga, det stressar mig.

Jag tar inte tag i någonting!

Och det stressar mig!

Just nu längtar jag hemskt mycket till kurens slut...

Nä, det här var ju inte direkt något glatt inlägg. Positivt är att jag återigen har noll akne på ryggen. Lite mindre positivt är att jag fortfarande tycker att jag är lite väl hårig i ansiktet, haha. Eksemen på händerna är bättre. Igår orkade jag inte smörja in mig efter duschen. Jomen, det var rejält torrt och kliigt det. Fick göra det i morse istället.


RSS 2.0