Dag 82 - Äntligen helg
Ja, igår var det mesta riktigt jobbigt. Idag har jag gjort allt i slowmotion, verkligen inte stressat på jobbet. När jag kom hem tog jag tag i kaoset och sitter nu i en nystädad lägenhet. Jag känner mig lite lättare i sinnet, men orkade inte hänga med min bästa vän till puben. Men jag känner mig lugn och ganska nöjd för tillfället. När jag går och lägger mig, vilket inte lär bli om någon längre stund, ska jag stänga av båda telefonerna och imorgon ska jag sova tills jag vaknar. Inga måsten och inget direkt planerat. Jag tror jag ska vara hemma och griljera mig en julskinka. Se nån film, läsa bok. Kanske gå en runda i snön. Denna helgen kommer att bli lugn, det är ett som är säkert.
Ländryggen blir bara värre och värre. Idag har jag tagit Ibumetin och suttit med varm vetepåse vid ryggslutet. Jag håller alla mina tummar för att det inte blir värre och för att det inte håller i sig hela tiden ut.
I alla fall, snart har halva tiden gått. Det är bara att bita ihop. Precis som med allt annat så lär man sig hur man måste leva, tänka och göra för att det ska bli så bra som möjligt. Jag vet ju att det kommer att vara värt det i slutändan! Utan tvekan. Men, det kommer att gå upp och det kommer att gå ner. Jag har varit så mycket uppe, så det är väl dags att ta en dal nu.
Jag tar fasta på tipset i kommentaren på förra inlägget och gör en ny spellista på Spotify. Norah Jones är fantastisk och jag gillar verkligen sunrise!
Tack både sunrise och piggelinen för peppande kommentarer, det behövdes verkligen! Tur att jag startade den här bloggen och att ni hittat hit, ni som läser. Nu märker jag hur mycket jag behöver andra i samma sits, som varit i samma sits eller som bara är fina människor.
Ländryggen blir bara värre och värre. Idag har jag tagit Ibumetin och suttit med varm vetepåse vid ryggslutet. Jag håller alla mina tummar för att det inte blir värre och för att det inte håller i sig hela tiden ut.
I alla fall, snart har halva tiden gått. Det är bara att bita ihop. Precis som med allt annat så lär man sig hur man måste leva, tänka och göra för att det ska bli så bra som möjligt. Jag vet ju att det kommer att vara värt det i slutändan! Utan tvekan. Men, det kommer att gå upp och det kommer att gå ner. Jag har varit så mycket uppe, så det är väl dags att ta en dal nu.
Jag tar fasta på tipset i kommentaren på förra inlägget och gör en ny spellista på Spotify. Norah Jones är fantastisk och jag gillar verkligen sunrise!
Tack både sunrise och piggelinen för peppande kommentarer, det behövdes verkligen! Tur att jag startade den här bloggen och att ni hittat hit, ni som läser. Nu märker jag hur mycket jag behöver andra i samma sits, som varit i samma sits eller som bara är fina människor.
Kommentarer
Postat av: Tia
Har med börjat få värre ledvärk speciellt i ryggen, knäna & nacken.
Just ryggen känner ja inte av i vardagslivet utan de känns bara rejält när ja ska lägga mej ner, fyfan alltså får lägga mej ner i ertapper vågar inte bara lägga mej & slappna av i ryggen med en gång för då känns det som om ja komme gå av på mitten.
Ja känner det samma skönt att läsa om någon som är i ungefär samma stadie som en själv är inne på 2 mån & 8 dagar idag :)
Vi har nog drabbats väldigt lika tror ja speciellt med handeksemen ser dina ut så som mina eller ?
Kämpa på nu halva kvar bara :) !!
(kommentera gärna ditt svar i min blogg är smidigast)
Postat av: sunrise
Tack själv för att du startade bloggen! Läser den alltid när hyn lever sitt egna liv under kuren och samlar krafter.. =)=)
Trackback
