roaccutan och jag

Jag har läst och läst och läst om det här med ledvärken. Hittade en tjej som hade frågat sin läkare, läkaren svarade att man känner hur mycket kroppen orkar, så länge den orkar kan man träna, det är inte farligt. Sen läser jag om ledvätskeuttorkning och muskelvävnadsnedbrytning. Och vet inte riktigt vad jag ska tro eller göra.

Träna är ju det jag gör nu, ännu mer än innan, när jag inte ligger bakfull på helgerna.

Jag gick ialla fall iväg på min cirkelträning idag. Och, som vanligt, inga problem. Varför gör det så nedrans ont när jag cyklar motionscykel?

Jag får varje dag nya småfinnar mellan bröst och mage. Två-tre per dag. Såna små som man i princip kan fnätta bort. Undrar varför? MEN, på ryggen. Där finns en del plitor och småpluppar, men bara EN ENDA finne som är som en böld. Och då låter det helt fel med böld. För den är så liten. Men det är en sån som ligger under huden. Oklämbar. Ömmande. Men helt okej!

Fatta hur nära tvåmånadersdagen är!

Har nog glömt berätta vad min hudläkare sa ang. att smörja sig när jag var där i fredags. Han tittade på ryggen, konstaterade att den såg fin ut och frågade sen om jag smörjer den. Jag svarade att jag inte gör det så ofta eller så mycket, bara när det behövs. Då sa han att det var bra, för det är torka ut som roaccutan ska göra. Och det vet jag ju. Men jisses, vissa ställen hade ju spruckit om man inte hade smort dem. Men det är väl bara att låta bli att smörja så länge det funkar då.

En finne jag fick i pannan i förgår är idag bara en torr fläck. Det går ruskigt fort. Förr kunde de ju hänga med i veckor om det ville sig riktigt illa. Det är bra.

Mindre bra är att det har börjat klia som tusan på armarna igen, det hade jag lite glömt bort nu när det har varit bra ett tag. Men det är väl bara att köra ett race med lite eksem och kli igen. Så länge uppblossning håller sig borta kan jag ta det.

Hur går det för er där ute?

Eksemen har spridit sig och blivit torrare. Båda händernas ovansida är nu prickiga av supertorra områden. Och jag ser att det börjar komma på hals och bröst också. Smörjer, smörjer, smörjer.

Småfinnar har jag också fått, mellan brösten och naveln ungefär. Hoppas de försvinner snart. Ryggen är fortfarande fin, om än torr. 

Japp, det fick jag höra idag när jag gjorde debut på nykter utgång i min hemstad. Inte så roligt. Jag flagade lite skinn i pannan innan idag och där är såklart rött nu. Efter några timmar satt tydligen inte täckkrämen så bra. Jaja, jag hade redan berättat att jag inte drack p.g.a. en medicin. Där fick jag klämma ur mig att den också gör mig väldigt torr och att jag flagar ibland.

I övrigt tycker jag att det var okej, jag var lite bitter i början av kvällen. Men ju längre kvällen led blev jag gladare och gladare och har skrattat galet mycket åt hur folk beter sig när de är fulla. Så som även jag beter mig när jag är full insåg jag. Mycket bra kväll. Nu är det dags att sova.

Eksem tillbaka på vänsterhanden förresten. Hoppas att jag inte behöver köra en ny runda med alla biverkningar som faktiskt mattats av.

Besök hos hudläkaren idag. Alla prover såg fina ut, vilket jag hade räknat med eftersom det är typ tre veckor jag tog dem och han inte hört av sig innan. Vi pratade lite om vilka biverkningar jag haft. Och så var jag ute igen efter tio minuter. Han hade en underläkare med sig och det kändes lite som att det var för att han skulle få vara med på ett besök av en roaätare. Jag menar, jag tar ledigt en hel dag eftersom sjukhuset ligger åt helt fel håll med tanke på vart mitt jobb ligger. Sjukhus sex mil höger, jobb fyra mil vänster.  Jag betalar 250 kr. Och detta för att han ska säga att allt ser bra ut och att jag nu får klara mig själv. Inga fler blodprover och inga fler återbesök. Hör av dig om det är något, sa han.

Ang. kommentaren jag fått om träningen, så hade jag ingen aning om att det kunde vara skadligt med träning. Har läst på dåligt här. Trodde jag skulle undvika för att slippa värk. Får ta och läsa på lite bättre tror jag. Innan det blir galet.

Japp, igår smorde jag ryggen lite. Sitter så djupt rotat att låta bli att jag försökte lura mig själv. Ungefär som: "åh jag måste torka av resterna av hudkrämen någonstans". Och så smög jag bak dem på ryggen och torkade av dem på nedre delen. Sen drog jag ut det lilla som fanns kvar på händerna längs hela ryggen. Haha, att man kan vara så knäpp. Men nu förstår man ju hur länge man levt med detta och hur allt sitter i huvudet. Får se om det blir några framsteg på den fronten idag. Ryggen skulle helt klart behöva smörjas ordentligt.

Idag har jag märkt att mungiporna blivit lite bättre. Jag får inte vita hudflagor som ser ut som torkad tandkräm lika ofta. Det är jätteskönt! Innan var jag tvungen att springa på toa och kolla hela tiden, nu kan jag slapnna av lite mer.

Det har blivit mycket bloggat om biverkningar. Vad jag minns är det ett tag sedan jag nämnde hur det ser ut i akneväg. Jag har berättat att jag inte längre har några pormaskar. Jag hittade en idag, men herregud, en! Det är ju ingenting. Ryggen då, där problemen sitter. Eller satt? Vågar jag hoppas? Ryggen är torr, väldigt torr. Och den är svår att smörja. Eller jag vet inte varför jag skyller på det, jag skulle nog komma till. Men jag har fortfarande inte vågat, det sitter i det där. Att man inte vill smörja för då tror man att man får mer akne. I alla fall. Jag "kände igenom" ryggen igår kväll. Antal bulor: 3 st. Ojojoj, här har det hänt saker! Jag har bara tre bulor på ryggen, inte en enda av dem sitter i nacken. Utöver det finns en del småkvisslor, men vad gör väl det? Jag har läst på andra bloggar att det kommit och gått, att det varit bra ett tag och så dyker skiten upp igen. Men jag tänker i alla fall glädjas den lilla/långa stund detta varar! Jag är så himla glad.

Ska bli roligt att visa ryggen för hudläkaren på fredag, se vad han säger om det.

Däremot ska jag ta upp biverkningarna med honom. Vill mest kolla av den här ledvärken. Idag har jag haft värk i vänstra handleden hela dagen. Undrar om det har med roaccutan att göra eller om jag sovit konstigt på den. Men det brukar ju gå om. Får se hur det är imorgon.

Tur jag är högerhänt. Med tanke på kvällens badmintonträning!

Tji fick jag, som trodde jag sluppit undan tröttheten! Igår sov jag mellan 02.00 och 12.00. Tio timmar. Tänkte att det var okej, det har varit ganska mycket i veckan och trodde att det var därför. Igår gick jag och la mig klockan 00.00. Jag ställde klockan på 09.30. Trodde nog att jag skulle vakna innan, men ställde klockan utifall att. Jag skulle gå en morgonpromenad, äta god lång frukost, städa, jogga, åka till mamma och låta småbröderna byta till vinterdäck på bilen. Massa planer med andra ord. Vet ni när jag vaknade? 13.00! Jag var riktigt sur när jag vaknade, jag har varit så nöjd med mina helger sedan jag slutade gå ut fredag och lördag. Jag har varit pigg och vaknat i tid, hunnit en massa. Så jag är riktigt ledsen över att även denna biverkning verkar ha nått mig. För annars hade jag väl ändå aldrig sovit så här länge.

Då jag inte hann ut i solen idag, varken för promenad eller jogg, fick jag hoppa upp på motionscykeln ikväll igen. Och jomen, höfterna sa sitt. Jag sa emot. Jag vägrar låta bli att träna!

Skulle cykla en timme på motionscykeln idag. Det gjorde jag också. Men efter 45 minuter hade jag så ont i höfterna och höftböjarna att jag inte visste om det skulle funka. Envis som jag är fortsatte jag, men det var långt ifrån skönt. DET ÄR SÅ HIMLA TRIST!

Ett tag efter träningen är det okej igen, ibland tar jag en Ibumetin.  Jag byter gärna tillbaka till den kliande hårbotten. Den kunde man i alla fall göra något åt!

Idag har jag städat i mina skåp på jobbet. Jag har, som sagt, provat det mesta mot min akne. I ena skåpet hittade jag ett häfte med MASSA information om vad som är bra och dåligt när det gäller akne. Jag har markerat allt som är bra med gul märkpenna och allt som är dåligt med röd. Tänkte bjuda er på en väldigt förkortad variant.

Gult:
Vitamin A
Zink
Omega 3
Lax, sill och makrill
Linfröolja och rapsolja
Sötmandel
Avocado
Rooibos, vitt och grönt te
Frukt, grönsaker och bär
Näringsjäst och öljäst
Alfaalfagroddar
Tomatpuré
Yoghurt
Surkål
Kimchi
Kött
Fullkornsprodukter
Teer på åkerfräken, maskros, nässlor, björkblad, körvel, spetsgroblad, brunnskrasse och styvmorsviol
Naturmedlet Preglandin
Ansiktmask av lera
Ångbad
Bastu
Tarmsköljningar
Motion i frisk luft
Tea-Tree oil
Stenålderskost

Rött:
Vitt bröd, godis, pizza, potatis och pasta
Mycket salt mat, som chips
Psykisk obalans
Kost rik på animaliskt protein och fett samt raffinerade kolhydrater
Starka frökryddor som peppar, paprika, chili, knale, vanilj och curry
Ättika
Mögelost
Fet lagrad ost
Choklad
Alkohol
Sötade läskedrycker
Kaffe
Citrusfrukter

I häftet finns också följande text:
I västerländska samhällen är akne mycket vanligt förekommande medan förekomsten är betydligt lägre i samhällen som inte har drabbats av den västerländska civilisationens förändringar beträffande kost och livsstil. Ungdomsfinnar grasserar i utvecklade länder men är okända i Papua Nya Guinea och det inre av Amazonas. I Alaska dök de upp först när moderna matvaror importerades. Man drar slutsatsen att den förvånansvärt stora skillnaden i akneförekomst inte beror enbart på genetiska faktorer utan att de till största delen beror på kost och livsstil.

Ja, den som säger att jag inte läst och provat allt kan ju få en kopia på häftet :) vad som sen stämmer eller inte det vet jag inte och förmodligen ingen annan heller. Men att det till största delen skulle bero på kost och livsstil har jag mycket svårt att tro. Som sagt, jag har provat ALLT. Och är därmed ett ganska bra bevis på att det inte hänger på kost och livsstil!

Jag har inte tänkt på det så mycket, men jag har faktiskt slutat använda hårbottengelen. Och det funkar helt okej. Allt funkar helt okej. Och det är ju toppen. Samtidigt undrar man ju om det verkligen händer något i kroppen då. Blir mina problem bättre? Förmodligen. Hudläkaren sa att en del inte upplever det alls lika jobbigt som andra. Ja, jobbigt är det ju, jag är ju fnasig i ansiktet och läpparna ska vi inte prata om, lite ledvärk och så. Men ändå, så mycket bättre än jag trodde att det skulle vara. Tänk så många år jag vägrat detta, av rädsla för biverkningarna!

Tänk att det snart gått sju veckor.

Idag upptäckte jag att jag inte har en pormask i ansiktet! What? När försvann de? Under semestern kanske, då har jag inte spanat in huden så närgånget. Den livsfarliga förstoringsspegeln höll jag mig undan. Men så roligt!

I övrigt inget nytt, känns bra det här. Trots att jag börjar tröttna rätt bra på läpparna!

Efter cirkelträningen var jag så glad. Inga som helst problem med några leder. Det är alltså konditionsträning som frestar på lite. Det är lite jobbigt under tiden, men efter träningen och en Ibumetin är värken borta. Hoppas det håller sig så och inte blir värre.

Huden på ryggen torkar mer och mer och jag kan känna att det är helt flagig. Har inte börjat smörja ryggen med hudkräm än och so far kliar det inte heller, så jag väntar med det. Precis som alla andra med akne är jag lite emot det där med att smörja fet kräm på problemområdet. Trots att jag efter att ha börjat smörja ansiktet med den feta hudkrämen och inte fått mer problem än innan, så känns det värre med ryggen.

Sedan jag kom hem har jag märkt att huden på armarna kliar mer igen. Jag trodde att att det skulle vara värre i torr värme, men så var det inte. Det kan ju ha att göra med att under semestern smorde jag mig med hudkräm på kvällen och solskyddfaktor på morgonen. Hemma smörjer jag bara med hudkrämen på kvällarna. Och så har jag koftor på mig hemma, de kan ju bidra till att det kliar mer. Det kliar MYCKET!

Just nu har jag en del större bölder på ryggen, men jag är så glad över att inget sitter i nacken! Den känns helt len och jättefin. Jag kan ta på mig vad jag vill.

Ansiktet blev lite rödare igen igår, sved som bara den när jag torkade mig efter dusch. Skippar ansiktskrämen på morgonen och tar hudkrämen då också. Precis som på kvällen.

Under dagarna "trycker" ansiktet ut vad jag tror är överskottsfett på överläpp, nässidor och ögonbryn. Det är jättekonstigt. Men hellre det än att jag är torr och fnasig. Jag försöker att inte smörja just de områdena lika mycket.

Nu kommer uppdateringen! Jag har haft en hel underbar semester, i skuggan.

Fredagen den 15:e, sista jobbdagen och dagen då jag började min resa, mot Jordanien. Under dagen, på jobbet, kände jag av de torra ögonen ganska mycket och tänkte att det nog var klokast att ge sig och gå och köpa de där ögondropparna, då jag faktiskt skulle bege mig till ett land med ökenklimat. Jag gick till Apoteket och berättade hur det kändes och köpte dropparna jag blev rekommenderade. Jag provade direkt jag kom tillbaka till jobbet och det kändes skönt. För stunden. Efter ett tag var ju ögonen lika torra och sved. Dropparna är någon slags ersättning för tårvätska. Och det skulle jag inte vilja säga att jag saknar, så dropparna hjälper bara för stunden. Jag skulle vilja ha några droppar som funkar mer som olja och stannar kvar och håller ögonen fuktade. En gång använde jag dem under semestern, på flyget. Annars lät jag dem ligga på hotellrummet, trots att den torra värmen inte var särskilt skön för ögonen. Denna fredagen märkte jag även att ryggen blivit torrare, särskilt på axlarna. Jag fick en fjällning liknande den jag hade i ansiktet ganska tidigt in i kuren.

Lördagen den 16:e anlände vi till Aqaba, jag gick några meter mellan flygplatsen och bussen som skulle ta mig till hotellet och sedan gick jag några meter från bussen och in på hotellet. Jag exponerades för sol i kanske maximalt fem minuter. När vi kommer in på hotellrummet är jag helt röd i ansiktet och då vi är hungriga och ska gå ut till en av hotellets restauranger för lunch tänker jag att det är bäst att jag smörjer mig med solskyddsfaktor (Barbapappa 50, som nämnt tidigare) innan vi går ut. Precis efter insmörjning svider ansiktet rejält och när vi sitter i värmen (38 grader har vi haft på dagarna hela veckan) känns det som att det inte kommer att funka. Det svider verkligen jättemycket och jag inser att hudläkaren hade rätt. Jag kommer inte att vilja vara i solen. Just då kändes det faktiskt som att det inte alls skulle funka och jag var väldigt ledsen. Vi hade precis kommit och jag hade bränt ansiktet på fem minuter. Hur skulle det funka med en hel dag i sol i Petra och öknen Wadi Rum?

Dagen efter, söndagen den 17:e, vaknar jag och har tre röda, eksemliknande, områden i ansiktet. Jag smorde in mig och blev glad när det inte sved lika mycket som dagen innan. Denna dagen skulle tillbringas på stranden. Jag räknade ut att det inte skulle att bli någon sol överhuvudtaget för mig och att det nog var säkrast att inte doppa huvudet och därmed ansiktet i det salta havsvattnet. Så, jag smorde in hela mig, drog på shorts och långärmad skjorta. Jag placerade min solstol i skuggan och bara njöt. Badade emellanåt (med ansiktet vänt från solen) och funderade på var jag skulle hitta en hatt att skydda ansiktet med under våra utflykter. Hatten fanns på hotellet och jag betalade säkert ett överpris, men som det visade sig vara värt det.

I måndags, den 18:e, var det dags för första turen, till Petra. Vi kom dit och jag insåg att skugga skulle vara  sällsynt denna dag. På mig hade jag haremsbyxor som räckte nästan ner till fotknölarna, långärmad vit tunika, sjal runt halsen och min hatt. Såklart insmord med solskyddsfaktorn (varje morgon innan jag närmade mig dörren ut smordes den på). Vi gick och gick och gick och det var sol överallt utom på en sträcka som var ca 1,2 km lång. Flera timmar tillbringades här och jag fick strunta i att lyssna på guiden och istället leta skugga vid varje stopp. Jag var varm i min klädsel, gud som jag svettades. Men jag hade aldrig klarat mig utan dem i solen. Jag kände mig, och såg ut, som Indiana Jones. Vilket jag även blev kallad av en av kamelförarna som gick fram och tillbaka med turister på sitt djur. Vi skämtade om detta hela dagen. Tillbaka på hotellet på kvällen ser jag en hel massa röda fläckar på den lilla, lilla bit på benen som inte var täckt med kläder. De sved och jag smorde dem med Fenuril-Kortison. Dagen efter var de nästan borta. En sak, en dålig sak, var en ny biverkning. Faktiskt den jag hoppats mest att jag skulle slippa. Ledvärk welcome. När vi hade gått ett par timmar började höfterna göra rejält ont och när vi väl kom tillbaka till hotellet var det riktigt jobbigt att gå från bussen till hotellrummet. Ibumetin intogs och jag gick och la mig.

Tisdagen, den 19:e, tillbringades i skuggan på stranden. Områdena som var röda och eksemliknande efter första dagens solbränna var idag hudfärgade områden som kändes knottriga och jag fortsatte låta bli att doppa huvudet i det salta vattnet. Jag som älskar att bada och stå på händer och dyka och simma, fick snällt stå stilla i vattnet. På kvällen utnyttjade jag hotellets lilla gym och sprang 4,5 km på löpbandet. Jag gick dit utan lypsyl, vilket visade sig urdumt och jag fattar inte hur jag kunde glömma det på rummet. 2,5 km in i löpningen var jag så torr och kände att mungiporna sprack. Då hämtade jag lypsylet på rummet, men skadan var redan skedd och sedan dess är mina mungipor trasiga. Efter löpningen hade jag ont i knäna och jag inser att det kommer förmodligen att vara så efter träning från och med nu. Jag hoppas att det inte blir värre och att jag kan fortsätta träna som jag gör. Det får bli Ibumetin och stillasittning efter varje träning.

På torsdagen, den 21:e, var det dags för utflykten till Wadi Rum, jeepsafari i öknen. Jag var utrustad med hellånga haremsbyxor, långärmad skjorta, sjal och hatt. Svettigt som bara den, men det funkade bra. Vi satt under ett litet tygtak och jag lyckades skugga ansiktet ganska bra med det och hatten. Skönt när solen äntligen gick ner och jag kunde ta av skjortan och sitta i bara linne och äta. Ganska svettigt med långärmat och sjal i 38 graders värme kan jag lova.

I fredags, den 22:e, åkte vi till Döda havet. Jag, som vanligt, hellångt klädd och med hatten i högsta hugg. Vi stannade först vid Jesus dopplats och här var det 42 grader varmt. Svetten öste av mig och det var skönt att komma fram till Döda havet och få klä av sig till bikini. Och jag hade sån jäkla tur, solen gick i moln när vi kom fram och stannade där resten av tiden vi var iväg. Jag låg i vattnet i en och en halv timme. Och jag behövde inte ha hatten på mig! Det var så himla skönt, trots att vattnet var så varmt så det knappt svalkade och så salt så det sved i min torra hud. Det funkade bra. Huvud och ansikte vill man ändå inte doppa i det havet.

Igår åkte vi hem, jag kastade den sista droppen solskyddsfaktor på hotellrummet och hade fruktansvärd åkahemångest. Trots att jag svettats och bränt mig och inte fått någon solbränna (ja, lite lite brun har jag blivit trots alla mina skydd) har det varit en helt fantastisk semester och det är allt annat än roligt att komma tillbaka till vardagen.

Jag har fått en del akne under resan, några av dem (jätten i armvecket och bölden i pannan) har nog kommit p.g.a. fet solskyddsfaktor. Det har jag märkt av på semestrar innan. Annars har det bara varit på ryggen, fast de har inte varit bölder utan vanliga små gula finnar.

Idag har jag hoppat mellan soffan och program från veckan som går i repris och sängen, där jag på datorn kollar på webbtv. Det där med att hoppa på ett kallt flygplan efter att ha varit i värme har alltid gjort mig sjuk och idag har jag nog haft lite feber. Känner mig bättre nu framåt kvällen och ska nog ta en tur på motionscykeln och se hur det funkar med lederna på den.

Jag måste säga att jag tycker att jag än så länge har kommit lindrigt undan med biverkningarna. Visst, jag är torr och har haft uppblossning och får finnar där jag inte brukar få det. Jag har upplevt problem med synen och nu är de faktiskt ganska torra, vilket i kombination med min rinnande näsa får mig att tro att jag är mer förkyld än jag är. Jag har haft eksem på händerna och skinnbitar har lossnat.

Men jag hade förväntat mig värre. Och det är ju bra. För allt som är bättre än vad jag hade föreställt mig är positivt. Nu ropar jag inte heller hej förrän jag är över bäcken. Det kan bli värre. Det kan bli tröttsamt att ha de här biverkningarna i fem månader till. Men just nu känns det sjukt bra!

Jag är laddad för resa. Har med mig tunna heltäckande kläder, bra schampo, ny gele till hårbotten, fetfet kräm, massa lypsyl, solskyddsfaktor 50 (Barbapappa) och ett stift med 30 till läpparna. Det här ska vi fixa.

Imorgon bitti låser jag min dörr. Och öppnar den inte igen förrän den 23:e eller 24:e oktober. Då ska ni få höra hur det funkar att vara en vecka i ett soligt ökenland med minst 23, max 40 grader (just idag 39!) under tiden som man äter roaccutan.

Stay tuned och kämpa på, själv loggar jag ut för en vecka!

En månad har jag knaprat roaccutan. Nej, inte knaprat. Svalt. Det har faktiskt gått EN MÅNAD! Det gick ju snabbt. Och smärtfritt. Känner mig peppad och ger mig med gläjde (trots att jag känner en del nya bulor på gång i nacken, som ju faktiskt varit okej några dagar nu) på nästa månad.

Ett tag har jag undrat varför jag jämt är fuktig/blöt/svettig på överläppen, precis på mitten (mjauen, som en killkompis kallade det en gång :)). Idag har jag kommit på det. Jag är ju väldigt torr om läpparna (nähä). Någon annan som fått den biverkningen? ;) Jag smörjer läpparna ungefär var femte minut och eftersom kanterna också är torra smörjer jag en bit utanför varje gång, för att täcka allt. Idag gick jag in på toaletten på jobbet när jag kände att jag var fuktig på överläppen. I spegeln ser jag att det ser ut som att jag har svettpärlor på läppen. Men det var ju fett! Jag tänker att det är så att huden precis utanför läppkanten inte behöver så mycket fett som jag smörjer den med och det "trycks" ut igen. Någon som upplever samma?

Så var jag då på vårdcentralen för lämning av blod och urin. Jag är en mespropp och måste ligga ner när de sticker mig i armvecket. Nu håller jag alla tummar för att jag inte får något samtal från hudläkaren om nån dag. Hoppas, hoppas, hoppas att inget i min kropp tagit stryk av medicinen. Utöver de biverkningar jag upplever utåt då.

Ryggen är ganska fin, det är uppe i nacken jag känner att ett par bulor håller på att växa till sig. Jag vet inte varitfrån min positivism kommer, men de senaste dagarna har jag inte brytt mig om att kolla hur nacken ser ut när jag klär mig på morgnarna. Jag bara tar på mig det jag vill ha på mig och så får det se ut hur det vill. Jag kanske upplever en omvänd biverkning. Glädje istället för deppighet.

Eller, kan det ha att göra med att jag åker på semester på lördag? Nu ska vi prova hur det funkar med sol, 36 graders värme, solskyddsfaktor 50 och heltäckande klädsel! Kommer bli lite halvtrist att sitta i skuggan och inte ens få dricka öl! Men, jag slipper mörkret på morgnarna, jag slipper jobbet och jag slipper städa och diska.

Hoppas jag inte får detta i nacken när jag kommer hem till mörkret igen!