roaccutan och jag

Jag är hopplös. Klämmer och klämmer och klämmer på saker som inte syns. I ansiktet. Det blir ju inget bättre av! Från och med imorgon slutar jag klämma på i princip obefintliga pormaskar.

Eksemen på händerna är kvar, men de besvärar mig inte. Jag smörjer dem så de inte blir torra och de kliar inte.

På ryggen och i nacken har det ploppat upp ett par nya bulor som inte är så roliga. Men jag tar det med ro, det är inte jättemycket värre än innan och om en vecka har det gått en månad.